Jo, nog har det allt varit mycket de senaste veckorna: 3 timmar i veckan på Naturbruksgymnasiet, 10 timmar i veckan på Strandskolan i Idre plus 72 mil att åka per vecka, plugga pedagogik på halvtid, lite små-översättningar plus mastodont-projektet broschyren Jämtland Härjedalen som igår blev klart, vara mamma, två hästar och tre marsvin med allt vad det innebär, ett hus som ska vara någorlunda rent och fint och så JUL som det ska pyntas och pysslas till. Man behöver nog inte vara ett matte-geni för att inse att jag borde minst ha haft 30-35 timmar per dag för att lugnt och avslappnad hinna med det här schemat.

Men – jag mår så bra som inte på länge Jag har äntligen lärt mig att lyssna på mig själv, på den där inre rösten som egentligen talar om för mig väldigt tydligt vad som är bra och vad som är mindre bra att göra, vad som ska strykas och vad som ska prioriteras. Bara att man har struntat i den allt för länge. Nu lyssnar jag – och se vad bra det går! Rekommenderas varmt!!

Jag har haft lite ämnen att skriva om ett tag nu, bara inte har haft tid att skriva ner det. Men det kommer. Med början idag!

Ha det så bra där ute – var ni än befinner er!
//Nicole

Välkommen att kika in, www.ylvaskarp.se!

Ni minns mitt nya kontor som jag visade på den här bloggen förut, jo lite ostädad förstås. Knappt är det någorlunda inredd så får jag ett annat arbetsrum så att säga, i alla fall tre dagar i veckan. Utsikten är faktiskt ännu härliga än vad som syns på bilden… Fjäll helt enkelt, like

Vad hände? Jag sökte jobbet som tyska-lärare för klass 6-9 i Älvdalen, men eftersom det också var anknuten till en tjänst som engelska-lärare så kunde jag inte ta det i alla fall. Bara två dagar senare, på fredagen, ringer rektorn från skolan i Idre/Särna – där behöver de en tyska-lärare med snabba ryck, nämligen från måndag. Livet kan vara bra lustigt ibland
Jag brukar annars fundera lite fram och tillbaka, om, hur och så vidare – men den här gången sa magkänslan bara YES! Och hittills har jag inte ångrat mig en sekund. Det är visserligen helt galen att köra 11 mil enkel sträcka 3 dagar i veckan men so what. Det är supertrevliga elever och jag fick ett underbart mottagande av lärarna – jag stormtrivs helt enkelt. Och så ska det vara när man jobbar

Tisdagar och onsdagar är hemma-kontoret-dagar och med tanke på väderprognosen för fjällen är jag just nu VÄLDIGT tacksamt för det.

Ha en superhärlig dag – wo Ihr Euch auch immer befindet
//Nicole

Den 16 september fick vi här i Älvdalen chans att boka en tid hos Carina från IT-rådgivarna som kom upp en dag för att möta oss företagare här. Mycket smidigt. Ämnet för dagen var egentligen webbshop som jag verkligen behövde rådgivning för. Jag som en gång trodde att det bara var att  lägga ut sina varor på nätet. Haha, nej så enkelt är det verkligen inte.

När jag efter en timme gick ifrån mötet så hade jag inte bara fått enormt många och bra råd ang en webbshop utan även många viktiga synpunkter på min hemsida. Den som jag tyckte var helt ok… Men problemet är ju helt enkelt att man stirra sig blind på de egna sakerna. Man tycker att det är bra för att man bara prata med samma person/er om det hela tiden. Det är ju kruxet som enmansföretagare. Nu tog jag chansen att höra ett proffs åsikt om alltihopa och jag är mycket glad och tacksam för det. Nu ska även hemsidan kastas om ordentligt. Det behövs.

Så mitt tipps för alla: Ta chansen med it-rådgivning, den är ju som sagt var gratis och bättre kan man ju inte få det.

Ha en helt underbar höstdag därute
//Nicole

Jag har faktiskt försökt en gång för inte så länge sen. Snällt fick jag ett login på den aktuella sidan, jag laddade ner alla papper och tyckte att det egentligen var ganska enkelt att fixa. Först. Men sedan så… Nämn tre referenspersoner, visa upp referenser på dina senaste jobb… Eftersom det rörde sig om undervisning så var det genast ett problem – hur ofta går man efter avslutad uppdrag och ber om ett intyg och att kanske få lämna namnet som referensperson framöver? Jag kan nog svara på det istället för de flesta: Aldrig. Never ever. Och där lärde mig något. Framöver SKA jag tvinga mig att be om det, direkt. Att ringa tre år senare känns ju lite sent…

Det där uppdraget blev aldrig mitt eftersom jag aldrig fick iväg det här i tid. Jag fick nys om det bara några få dagar innan och det behövs ju även intyg från skattemyndigheten så jag hann helt enkelt inte. Men jag lärde mig något och nästa gång är jag mera förberedd.

Igår besökte jag ett upphandlingsforum som hölls av Mora kommun tillsammans med Företagarna. Mycket väl besökt och mycket bra information om just det formella kring upphandlingar. Framöver kommer jag att kamma igenom dessa sidor efter jobb. Översättningar kan jag ju göra åt vem som helst och undervisning fungerar runt Siljan och även Malung/Sälen. Vi fick ju lära oss att även vi små kan vara med och t o m vinna. Så passa er – här kommer jag!

Ha en underbar solig dag även idag
//Nicole

Nu har jag läst på olika universitet under våren och ska så fortsätta ett tag framöver. Den ursprungliga planen att läsa till facköversättare sprack – inte för att jag inte klara av det men för att jag saknar det ytterst formella alla universitet nu vill ha. Men so what! Jag tänker inte börja hos Adam och Eva efter nästan 10 år som flitig anlitad översättare. Men vad ska jag bli nu då när jag är stor? Att läsa svenska var riktigt roligt – ursäkta, jag vet att det är något fel på mig, men jag älskar faktiskt språk och grammatik och sånt där. Och jag älskar att undervisa, gärna på ett litet annat sätt. Och sist men inte minst så är jag ju utlänning (nja, jag anses nu vara älvdaling men ändå). Så hur knyter man ihop den påsen? Jo, nu vill jag läsa till SFI-lärare, kanske även till svenska-lärare. Nej nej, jag tänker inte tillbringa hela dagarna i skolan, jag behöver kombinationen av olika moment och jag behöver min frihet som egen företagare. Så nu läser jag pedagogik på halvfart i ett år och under tiden kollar jag upp resten. Det ska bli sååå kul

Varför är det så viktigt att göra ännu mer än det jag redan gör? Jo, jag tillhör sedan över ett år tillbaka dem som har sk “förändrade familjeförhållanden”. Så nu måste jag helt plötsligt försörjer mig och barnen med mitt företag och det gäller att vara uppfinningsrik. Att må bra – det fanns inte på min världskarta och efter att ha gått i väggen, men ändå har döljt det och så mycket annat till min omgivning så finns jag nu mer än någonsin. Har man vilja av stål så har man – inget kan stoppa mig längre!

Så vad ni än gör och planerar – glöm inte att lägga till det där lilla “Jag ska må bra”! Och vill ni satsa – gör det! Annars ångrar ni er säkerligen så småningom. Vi lever väl så vitt vi vet ändå bara en gång.

Ha det så gott i den underbara höstluften – och njut!
//Nicole