Vadå?? Tycker någon att det ser rörigt ut? Jo, det måste jag ju medge…MEN – det här ska bli sååå fint. Sedan jag har startat mitt företag har jag arbetat i arbetsrummet eller bättre sagt i det rummet som allting ställdes in som ingen visste vart det annars skulle ta vägen…, ja ni vet. Suck!

Nu har barnen bestämt (och faktiskt även jag insett sedan länge tillbaka) att de behöver större rum. Sagt och gjort:  Jag har flyttat till övervåningen och barnen till nedre våningen, vi har städat, plockat, slängt skräp, sålt på loppis, spacklat och målat och nu får jag för första gången i min karriär ett alldeles eget, nytt härligt kontor som jag ska inreda som JAG vill. Det känns som julafton och födelsdag på samma dag. Varma inspirerande färger på väggen, uppstädat och fint och kommer det en kund så slipper jag skämmas!

Nu var det ju “bara” det där kvar med att plocka upp. Tur att det regnar

När det är klart så ska ni få se NJ Text & Tolks kontor – välkomnande för kunder och inspirerande för företagaren.

Ha det så bra!
//Nicole

Jag är äntligen på gång att förverkliga idéerna jag har haft mycket länge. TACK Näringslivskontoret i Älvdalen. Sedan jag startade har jag haft möjligheten att ställa alla möjliga intelligenta och knäppa frågor och nu har jag bollat fram och tillbaka. Det behövs. Det är inte enkelt att ta bort skygglapparna och se nya vägar och nya vyer, när man är VD, anställd, städerska och kontorist på samma gång. Jag vet att det här blir skitbra! Yes! Jag ska presentera min idé på Företagarfrukosten i Älvdalen den 26 maj. Ja nu är det sagt. Det är bara att köra på…

Även studierna rullar på. Just nu är det satsanalys i svenska som gäller. Svårt, men kul – tycker i alla fall jag (jag vet, jag är lite knäpp ibland ). Men jag gör ju ändå ingenting annat än att hålla på med texter hela dagen. Till hösten har jag nu sökt till magisterprogrammet i facköversättare tyska. Förra hösten var jag för sent och det fattades för mycket. Nu är jag nästan van student (och har krånglat mig genom tekniken dessutom) och hoppas att det går vägen.

Jag är också med i kompetensutvecklingen i Älvdalen. Där har jag bara inte börjat än. Nästa projekt…

Och så råkar yngsta tjejen bli magsjuk. Inget konstigt egentligen, bara det att man helt plötsligt måste ta ledigt eftersom det förstås hände på en fredag när jag ska undervisa. Ja ni, som är anställda, det är INTE lätt att få rättvist betalt när man är sin egen, studerar på halvtid, intäkterna visst har gått ner, men är på väg upp igen. Inte vet jag vad jag kommer att tjäna i år – kanske det tredubbla från 2009 eller lika mycket. Vem vet det? Ingen, just det. Då får det väl bli efter den sämsta inkomsten på år, den efter alla börskrascher mm. Jag missade 1,5 timmars undervisning, tillbaka får jag så att vi i alla fall får gå och äta en glass tillsammans, yeha!

Det är ingen idé att deppa för det. Jag älskar mitt jobb och eftersom jag bestämmer över mina egna tider kan jag t o m bestämma när vi äter den där glassen som jag nu fick pengarna för, eller hur!?

Ha det så himla bra i den härliga “ryss-värmen” därute
//Nicole

Ibland sitter jag och tänker varför jag har hamnat där jag är idag och gör det som jag gör idag. Min väg är ju kanske inte sååå himla självklart. När folk hör att jag kommer ifrån Tyskland och då bara några mil norr om “världsmetropolen” Frankfurt am Main med alla chanser till jobb man kan föreställa sig så förstår man kanske dessa eftertänksamma veck i pannan samtidigt som jag kan vara 200% säker på följdfrågan: Vad gör du i Älvdalen (av alla orter på denna jord… tänker dem dessutom)?

Ja, tänk hur det kan bli. Jag minns än idag när jag gick andra året på gymnasiet i Tyskland och det började bli dags att fundera över framtiden. Vi fick olika informationer och broschyrer av alla möjliga organisationer, företag mm. I en bok fanns det ett stort antal yrken och hur utbildningen såg ut. Efter att ha lagt veterinär-utbildningen på hyllan fast jag plågade mig med Latin-undervisningen i 5 (!!) år så fastnade jag för två yrken: fotograf och tolk. Men: Det stod väldigt tydligt att det till tolk behövdes 2 språk som man båda två nästan behärskade som sitt modersmål, alltså att man t ex har växt upp med 2 språk. Då rök detta yrke, suck.

Av fotografen blev det så småningom journalist och efter några års studier kom flytten till Sverige och jag blev väl aldrig någon journalist. MEN – helt plötsligt dök då tolken upp igen, även om den hade förvandlats till översättare istället.

Aldrig hade jag trott då, i slutet av det härliga 80-talet, att cirkeln skulle slutas och jag skulle sitta, drygt 20 år senare, och ändå utöva mitt drömyrke. Livet blir sällan som man har tänkt sig – men nog blir det alltid bra till slut, många gånger bättre än om jag ändå hade gjort det där andra…

Med dessa ord önskar jag er alla en underbar helg – och glöm inte att leva drömmen!
//Nicole

Nya kurser är på gång – för privatpersoner och företag, för nybörjare och fortsättare. Jag startar i både Mora och Älvdalen, men kan även tänka mig att åka något längre om det finns intresse för det. Ta med kompisarna eller någon i familjen, låt dina anställda vidareutbilda sig – jag garanterar att ni inte bara att komma att lära er tyska utan att vi dessutom kommer att ha mycket roligt!

Kanske vi ses snart? Hör av dig vid frågor eller intresse, enklast går det att klicka fram sig via hemsidan NJ Text & Tolk till höger.

Ha det så bra allihopa i kylan, -30 grader i Älvdalen…
//Nicole

Jag börjar väl lite förstrött och omotiverat att göra om korren, tills jag inser att j…appadappado – imorgon ska momsen vara inne. Alzheimer redan i 38-års-åldern, det börjar ju bra det. Då blev det fart på tanten – det där skulle har varit klart för evigheter sedan, men har skjutits undan pga av allt annat som hade sin deadline. Men tror mig – NU fick momsen den tiden den krävde. Tre månaders bokföring, ja, jag vet, det ska göras direkt, men snälla, man är ju bara enmansföretagare och mamma och hushållerska dessutom. Otroligt nog så stämde alla siffror direkt, det blir ett rött kryss i almanackan för det händer inte så ofta.

Nu är det kväll, momsen är skickat och betalas i tid – men korren som aldrig blev bra smärtar lite än. SUCK! Men so what – jag jobbar åt mig själv och kan bara bli arg åt mig själv. Imorgon kommer jag igen och fortsätter med det ibland lite kaotiska livet som det ibland innebär att vara sin egen. I love it!

Ha en underbar helg och njut av det härliga vintervädret
Nicole

Vad handlar boken om? Jo, den beskriver många bra sätt att hantera konflikter, både hemma och på jobbet. Man får en fantastisk “a-ha-upplevelse” eftersom ingenting är svårt att förstå, men, som författaren själv säger, något man först måste lära sig att göra.

Författaren ger otroligt många exempel bl a ur sitt eget liv som visar på ett tydligt och ibland roligt sätt hur saker och ting kan bli annorlunda, kan bli så mycket bättre när man säger vissa saker på ett litet annorlunda sätt.

Mycket centralt känns “Jag-Budskapet”, det verkar för mig nästan vara nyckeln till allt. Hur går det till? Enkelt, men det krävs träning…
Istället för att säga:
- Du kommer alltid för sent och nu hinner inte jag med det jag ska göra!
kan man uttrycka sig så här:
- Jag blir väldigt stressad när du kommer så här sent. Kan du tänka dig att komma tidigare nästa gång så att även jag hinner med det jag ska göra?

Det behövs nog inte så mycket fantasi för var och en att sätta sig i de olika situationerna – blir jag anklagat känner jag mig stött och ger igen, förmedlar den andra sina egna känslor och inte en interpretation av mina så kan jag förstå på ett bättre sätt och har lättare att agera annorlunda nästa gång.

Gäller det en större konflikt så påpekas det också hur viktigt det är att lyssna på den andra, fråga om jag har förstått rätt och på så vis komma underfund med vad det egentliga problemet är. För det uttalas oftast inte direkt. “Det är orättvist att han får mycket mer lön” betyder kanske egentligen kanske “Jag blir inte sett och bekräftad för det jag gör” – istället för att diskutera lönerna skulle man istället fundera gemensamt vad man kan ändra för att få medarbetaren att känna sig mera bekräftat.

Jag har redan hunnit använda bokens tips både hemma och i skolan och det fungerar över förväntan. Alla borde läsa den – vad bra vi skulle umgås med varandra då

Kramar till er alla därute i cybervärlden
Nicole

Det känns härligt att få se fram emot allt som är planerad: Den 18 januari börjar deltidsstudierna och ungefär samtidigt kör även mitt andra projekt till vidareutbildning igång. Samtidigt så finns det en del översättningar som ska göras och är planerade, det var allt tur att dagen har 24 timmar…

2010 känns mycket bra på något vis: Jag kan inte säga varför men det här blir riktigt bra! Än känns det lite segt att komma igång trots allt – det var hur härligt som helst med vila och även den här veckan ska jag köra igång lite försiktigt innan allt tar riktigt fart nästa vecka.

Hoppas att ni alla hade en lika bra start på 2010 som jag och att vi syns och hörs på det här forumet även under 2010!

Ha det!
//Nicole

Jag älskar att vara egen företagare – det passar mig som handen i handsken. Men ska jag leta efter någon nackdel så är det på den här tiden på året jag känner mig lite “försummad”: Medan alla anställda går och äter julbord med varandra och får julklappar av sina chefer så står jag där och önskar mig också en kollega att gå och ha roligt med eller en chef som uppmärksammar mig lite extra så där strax innan nyår… För hur roligt är det att att köpa sig en julklapp själv? Nejdå, inte ska jag deppa för det, det finns ju så många andra som peppar en hela tiden och julbordet får helt enkelt vänta till julafton. För inte vill jag byta det jag gör för något annat i världen!

Ha en underbar dag därute allihopa – nu när det äntligen är kallt och det ligger SNÖ (i Älvdalen åtminstone)
//Nicole

Men jag hann faktiskt med översättningar, pluggandet, förebyggande friskvård hos naprapaten, handla födelsdagspresenter till en snart 10-årig tjej, undervisning, hästar och ridning plus allt som heter hushåll och att organisera en familj! Yes – det känns bra. Och idag är jag jätteladdad och ser fram emot resten av arbetsdagen, bl a i skolan med tyska-lektioner och lite helg också förstås.

Det var ännu en vecka där jag är grymt glad över att inte ha en 8-16-dag utan kan rida halv nio på morgonen och jobba tio på kvällen. Egentligen borde väl alla ha den möjligheten, men hur man skulle organisera det i ett jättestort företag har jag förstås ingen aning om. Även eleverna borde ha flexiblare tider i skolan men som lärare vet jag hur svårt det skulle vara att organisera. Jag får redan nu balansera med 4 olika steg och 5 olika böcker och diverse speciallösningar. Om sedan alla kommer och går som de vill skulle jag nog nästan behöva en dygnet-runt-mottagning här hemma. Tyska en söndagnatt kl 02.00 – tjaaa, ja vet inte, men det kanske ändå är framtiden?

Nu ser jag i alla fall fram emot en lovely fredagskväll med stormys och sen, imorgon – HEJA TEAM STEFAN!!

Ha en lovely helg
Nicole

Hela mitt liv har förändrats de senaste veckorna: Helt plötsligt är jag bloggare, finns på Facebook, har förnyat min hemsida och bloggar även där, har sökt vidareutbildning på universitetet, sitter nu och läser 1900-tals författare för att få Svenska B, uppdragen börja rulla in igen (från både nya och gamla kunder), har träffat många nya härliga människor och känner att livet bara är härlig! För några månader sedan hade jag funderingar på att lägga av med mitt företag – men det var och är ju inte det jag vill! Är man entreprenör så är man. Och jag är bäst på att fixa med språk och lära ut mitt modersmål till andra och det vill jag göra punkt slut. Problemet med att vara ensamföretagare är helt enkelt att man inte har någon som puffar på en när man har det tungt. Då är det ju super viktigt med ett fungerade nätverk, det har jag verkligen förstått nu.

Och sist men inte  minst så har det faktiskt snöat hela dagen och jag gjorde vinterns första snöridtur – bara en sådan sak!

Ha en skön kväll så hörs vi snart igen
//Nicole